En liten kulturbetraktelse

Finnskogsriket är ett samlande begrepp för att tydliggöra det stora naturområdet mellan landskapen Gästrikland – Hälsingland och Dalarna i mellersta Sverige. Namnet har området fått från migrationen av svedjebrukande folk österifrån, närmast Finland – skogsfinnar – för 400 år sedan. Området lockar främst med sin stora, oexploaterade natur samt tre utmärkande gamla kulturbegrepp: 1. Fäbodar 2. Svedjebruk – Skogsfinnar 3. Järnhantering.

Fäbodar

Inom området har vi haft fäbodar sedan ”urminnes” tider, kanske 1300-talet. Under sommaren flyttade bönderna nere i älvdalgångarna sina djur till fäbodar uppe i de stora skogarna. Fäbodarna sköttes av unga kvinnor som bodde i enkla stugor. Fä står för betesdjur, bodar för bostad. Kvinnorna vallade och mjölkade djuren, samt gjorde smör, ost och andra produkter, som fraktades hem till gården nere i dalgångarnas byar. Det är ett mytomspunnet och romantiserat liv som till viss del finns kvar ännu i dag. Guider kan berätta och visa för grupper!

Svedjebruk/skogsfinnar

Skogsfinnarna var ett svedjeodlande folk, som kom hit för ca 400 år sedan. De förde med sig en annan kultur, ett annorlunda sätt att odla, bo och leva. De kom närmast från Finland men har sina rötter långt österut. De talade finska, ett språk med ursprung i nuvarande Ryssland kring Uralbergen. ända in i 1900-talet fanns det människor som talade finska här! Skogsfinnarna odlade genom att fälla stor, grov granskog, låta den torka i ett par år och sedan elda upp den i en våldsamt stor brasa. De sådde tvåårig svedjeråg i askan och fick mycket goda skördar, som gav dem välstånd.

Under 1700- talet förbjöds svedjeodlingen och skogsfinnarnas tidigare välstånd förbyttes i svåra levnadsförhållanden. Under tre århundraden talades det finska här med finska seder och bruk, som skilde sig mycket från svenska förhållanden. Skogsfinnarna bodde i rökstugor, torkade sin säd i rior samt badade i rökbastu. Alla tre byggnadstyperna saknar skorsten! I dag har många svenskar gener från dem, och det forskas mycket i deras liv och förhållanden. Bl.a. har arkeologiska utgrävningar genomförts i området, och i böcker samt vetenskapliga avhandlingar skrivs deras ovanligt rika historia. Guider berättar och visar boplatser för intresserade grupper. I Finnskogsmuseet i Skräddrabo är området dokumenterat i utställning och bibliotek.

Järnbruk

Under 1700-talet svarade Sverige för 40 % av hela världens järnbehov! Hanteringen är sprungen ur förhistorisk teknik – blästerugnar – med sjö- och myrmalm, som under 1600-1700 talen ersattes av bergsbruk och masugnar för att få malm och järn. Behovet av träkol var mycket stort, vilket tusentals kolmilsbottnar i skogarna vittnar om. Vidsträckta skogar samt vattenkraft från åar och forsar utmärker det område vi kallar finnskogsriket. Ett flertal kulturminnen står kvar från den tiden. Besök dem!